Mötet mellan folk
En av de jobbigaste sakerna som jag tycker är att träffa en person, och då syftar jag inte på biten där man umgås utan mer biten som leder upp till det. Jag ska förklara hur jag menar. När tillfällen händer att jag planerar att träffa en kompis eller en ny person blir jag extremt nervös. Att planera in något sånt och inte veta hur det kommer gå är något jag inte är bekväm i. Det innebär liksom att jag inte har någon kontroll och när jag inte har kontroll så blir jag nervös och får ångest (och då menar jag inte lite vardagsångest som alla någon gång får). Ett exempel är ibland när jag ska träffa en kompis och måste åka bil i 40 minuter för att kunna ses kommer ångesten och jag mår dåligt.
Tankarna som går i huvudet just då känns egentligen korkade. Om någon läser får ni gärna kommentera om ni tänkt likadant, vore skönt om man inte var själv. Jag tänker att personen jag ska träffa kommer lura mig. Den kommer troligast inte dyka upp eller så vill den inte egentligen ses utan ses för att vara snäll mot en. Det om att personen inte kommer dyka upp tänker jag är för att jävlas med en. Personen, tänker jag, kommer veta att man tagit sig till platsen och skrattar åt en för att man var så dum nog och trodde att någon ville träffa en och umgås. Detta har dock aldrig hänt mig och jag har aldrig varit med om en likande situation heller.
Att jag tänker såhär gör det väldigt svårt när jag möter nya människor. När jag träffar vissa killar ibland som jag aldrig tidigare träffat (alltså pratat bara via nätet med de) mår jag extremt dåligt. Det är normalt att vara nervös men att nästan få en panikattack för man har för hög ångest är inte normalt eller vad man ska säga, inte vanligt om man inte har ångest och panik liksom. Det har hänt att jag avbokat en träff för att jag har för hög ångest och det är inte kul. Det är väldigt jobbigt att en ångest kan ta över och att man mår så dåligt över en sån liten grej att man inte kan träffa nya människor utan att bara vara lite nervös och inte få så hög ångest! Dock när jag väl träffar folk brukar det oftast bli väldigt bra och slutar oftast med att jag har kul ändå! Men ja tiden innan det är jobbig. Är det någon mer som håller med mig? Har någon mer såna här tankar? Hur gör ni för att hantera de? :)
